Är helt slut idag, den här veckan har varit helt otrolig, har haft något för mig hela tiden. Känner att jag börjar falla in i mitt gamla mönster att vara överallt precis hela tiden, uppbokad på en massa saker. Jag hör allt oftare mig själv säga; det är lugnt, det fixar jag, jag är ju ändå ledig!
Mitt nyårslöfte i år var att göra mer som jag vill och inte vad alla andra vill, det har gått hyfsat fram tills nu när jag märker att jag håller på att falla i mitt gamla mönster. Så veckan efter Novemberlovet ska jag bara göra vad jag vill och vad som är bäst för min familj. Jag menar egentligen är det ju inte egoistiskt att på en gång berätta att nej då kan inte jag för att det kommer inte jag att hinna och det blir för stressigt för mig. Tvärtom så är det ju omtänktsamt, istället för att komma trött och irriterad, säga att den här dagen då har jag ingenting då kan vi ses så kan jag ägna all min uppmärksamhet åt dig (och Beccis förstås)!

Förstår inte hur en sjuåring kan vara helt död kl. sju på vardagsmorgnarna men dunderpigg kl 7.30 på helgerna, han har alltid sovit länge förut. Men nu ska man helt plötsligt upp och göra frukost och hitta på en massa saker på förmiddagarna, jag hade förberett mig på att behöva gå upp med Becca men inte med Rasmus och dessutom vara aktiv med fotboll och spel mm, när det finns TV;)

Har diskuterat med Jessica om träning om vad man får göra och inte göra, eftersom mina magmuskler och bäckenmusklerna(typ) inte har växt ihop. Det är så svårt för alla säger olika, min barnmorska sa att jag kan göra sit-ups om jag kniper samtidigt, andra säger att man absolut inte får göra sit-ups innan de har hittat tillbaka medan vissa påstår att jo men bara sneda sit-ups! Vad gäller egentligen?

Nu måste jag ägna lite uppmärksamhet åt familjen här på morgonen och snart är det hockeyträning och sen fotbollsavslutning, full fart puh!

Sist men inte minst så vill jag önska mina tjejer (och Tomas) lycka till i Eskilstuna!

Puss på er/Linda