Novalie och älsklingen ligger och sover och här sitter jag i soffan och tittar på 3:an, Vid din sida. Första gången jag såg den var när den gick på bio med ullis. Jag kommer ihåg hur tagen jag blev av den redan då och hur mkt jag grinade när jag såg den. Nu får den mig att tänka tillbaka på tiden då min pappa var sjuk...
Pappa pratade inte så mkt om hur han mådde osv,han låtsades som att allt var bra och ville inte oroa oss. Tills den dagen kom då det inte gick att låtsas längre. Jag minns det som igår hur ont det gjorde i hela kroppen när jag verkligen insåg att cancern skulle vinna över pappa och inte tvärtom. När läkaren tog in mig i ett rum och berättade hur illa det var och att det inte fanns ngt de kunde göra för att han skulle bli frisk. Jag bara satt där helt tyst och stirrade rakt ut, efter ett tag fick jag ur mig ngr ord - hur lång tid har han kvar ? Läkaren svarade att han inte kunde svara exakt men att han hade nog bara dagar kvar och att alla operationer de gjort den senast tiden har varit för att vinna tid. Han hade aldrig träffat ngn som pappa som kämpat så mkt och krigat för att bli frisk. Innerst inne tror jag att pappa också var rädd, han ville inte säga att han var sjuk för då skulle det vara på på riktigt. Jag var där hos honom den natten han gick bort... Vi fick en fin sista stund även fast han var i ngn slags koma. Jag fick skriva ett sista brev till honom och det sista jag skrev i brevet var att att jag bad honom släppa taget. Att han krigat och varit stark alldeles för länge och att ingen skulle tycka att han var svag om han gjorde det. Skrev också att jag skulle finnas där vid hans sida hela vägen. Släpp taget pappa, jag finns här hos dig, du är inte själv. När jag läste upp sista raden i brevet för honom så tog han sitt sista andetag..... Är oerhört tacksam att jag fick den sista stunden ihop med pappa och att jag fanns där för honom. <3 Men det kommer alltid att göra ont när jag tänker på det!
Så idag när jag ser den här filmen så är det mkt känslor som kommer upp och det är mkt tårar som fallit... Det är en väldigt fin film, en av mina favoriter. Har ni inte sett den så ska ni göra det!

Det var inte riktigt det här jag hade tänkte skriva om ikväll men nu blev det så.  <3

Kommer alltid att älska dig pappa!
WHITTI WHITTI ! <3 <3 <3


    
Syskonen Lindquist